nielsenandcompany.com

Det brukade vara en enkel fråga att svara på i gamla dagar. Numera - i synnerhet när man arbetar med Web 2.0-lösningar - blir frågan lite mer komplex.

Idag är det sällan möjligt att definiera kunden som enbart en person eller juridisk enhet. Du måste definiera din kund ytterligare med att definiera kundrollen. B2B-industrin har gjort det i många år, nu måste även B2C omfamna samma frågeställningar.

I B2B har man sett på flera kundroller, som när de definieras hjälper säljaren. I B2B har du en individ som beställer produkten/tjänsten, en som använder produkten/tjänsten och du har en som betalar för produkten/tjänsten. Och varje roll adresseras under säljprocessen. Det här är gammalt nytt för B2B-företag, men faktiskt rätt nytt för B2C.

Nästa gång du är i processen av att lansera en ny produkt eller en ny tjänst, utvärdera kundrollerna. Om du inte hittar svaret, kontakta gärna en av konsulterna på nielsenandcompany.com.

Det vanliga synsättet är att personifiering av ett bolag är en modern innovation som började med massmarknadsförning och branding. Men grunderna för personifiering kom till mycket tidigare.

Även om världens äldsta aktiebolag anses vara St Georgsbanken i Genua som grundades i 1407, framtogs grunderna för det moderna aktiebolaget som självständig juridisk enhet med Companies Acts of 1862 i Storbritannien. Det blev en populär modell som kopierades över hela världen. I Sverige kopierades den i stora drag 1895, även om ståndriksdagen faktiskt var så förutseende att de hade antagit en aktiebolagslagstiftning redan i 1848.

Med introduktionen av Companies Acts kunde man skapa separate juridiska enheter (som individer är separate juridiska enheter) på ett sätt som gjorde det möjligt för en organisation att få ett eget liv, att arbeta i sitt eget intresse samt vara ansvarig för sina egna handlingar på så sätt att det även i extremfall kunde stämmas av sina egna ägare (som bl.a. Ericsson har blivit).

Även om kritiker på det sena 1800-talet betraktade bolag som “själlösa institutioner” – någon kritiker fortfarande kan göra – har personifiering varit med i en ännu längre period från ett kommunikationsperspektiv. Typ 2300 år. I sin bok “Retorik”, poängterade Aristoteles (384 f.Kr – 322 f.Kr.) att när man ska övertyga någon, når du snabbare fram till mottagaren om personen kan identifiera sig med ett problem eller en lösning om du framställer ett exempel i stället för att arbeta med logiska resonemang.

Så hur nytt var det egentligen?